Sioux

Då var man nere i Polen igen. Sugen som alltid på burgare blev det följe med sällskapet till restaurangen Sioux i centrala Krakow. På vägen gick vi förbi Moaburger, en grym favorit i Polen startat av en från Nya Zeeland som vet hur man gör burgare, som vi testade förra året vi var här nere.

Så, hur är burgaren då på Sioux? Ja, bra är inte ordet iallafall.

Miljön

Miljön på Sioux rätt trevlig. Lite stuk av att gå in i ett hus av cowboy/vilda västern stuk. Namnet Sioux kommer dock från 1600 talet och är samlingsbegrepp för indianstammar. Dock stod det en cowboy i fönstret, så helt fel på spåret är jag inte ändå. Miljön var dockväldigt mörk, nästan lite för mörk för min smak, men mest för kameran som hade svårt fånga upp ljus för bilderna.

Burgaren

Finns tyvärr mycket att klaga på. Vet knappt var jag ska burga…

Okej, men vi börjar med köttet. Det var kompakt, med lite smak. Och smakade det något var det salt. Det tog inte många sekunder innan jag faktiskt ångrade jag tog en dubbel burgare, eller burgare alls. Insåg att det här skulle bli en måltid med tuggmotstånd. Som du ser på bild nedan ger inte burgaren vika ens med hårt motstånd med gaffel på mitt ena sällskaps lite fina burgare på oxfilé. Låt oss säga, biffvarianten var inte bättre och mindre rosa.

Brödet? Kändes som en alldeles för frasig fralla. Skulle inte ens vilja kalla det hamburgerbröd som sesambrödet kan ge sken av. Men vad som chockerade mig mest var det helt vanliga toastbrödet i mitten som leker att den vore en viktig del av vad som verkar vara en Big Mac med kött på 240g, som samtidigt agerar att suga upp all såsen som borde vara på köttet om något här.

Sides

Ja inte något speciell historia på pommesen heller. De var acceptabla. Ganska smaklösa, inte särskilt krispiga. Till det var en liten rund skål med ketchup med en hinna över, antagligen för att stått för länge framme.

Tillbehören

Kanske lite väl mycket sallad och gurka. På menyn stod det inte ens det skulle ingå på min burgare. Se min förvåning vad den var fullproppad oavsett. Värt att nämna är att det faktiskt stod på andra burgare att det ingick, vilket gjorde min förvåning ännu större. Förväntade mig snarare en burgare liknande Garage Bar.

Sammanfattning

Det är svårt ibland med äta burgare ute på restaurang. Det är verkligen en ren chansning vad man får. Oavsett hur mycket de skryter om kött och saftighet, med mera. Denna skulle på menyn ha ”juicy meat”. Må jag säga att juicy var vad den kan drömma om att vara på långa vägar.

Genom att tänka tillbaka såhär vet jag inte ens vad jag åt på Sioux. Vem stoppar ett extra toastbröd i mitten en 240g-burgare? Som en i sällskapet sa, det känns lite som studentmatlagning. Ta vad som finns, sålänge det mättar…

---

Taggar: RecensionSioux

---

 

Pierre Orsander Designer och skribent med burgarfetisch. Driver förutom Allt om Burgare även Tastiskt.se och byrån ORSANDER™